Den 1 juli, och pionerna blommar underskönt. Den rosa är otroligt yppig i år. Däremot ser jag till min förargelse att den pion jag köpte från Odla.nu förra året som rotstock inte alls är den djupt röda Inspecteur Lavergne som den påstods vara, utan en vanlig skär pion den också. Asch! Då får jag flytta den och skaffa en ny. Det var ju en riktigt röd jag ville ha. Det var inga lyckade köp jag gjorde förra året därifrån.
Tog mig ut till trädgården efter jobbet för att vattna och klippa gräs. Upptäckte att jag med framgång har byggt upp en hel myggkläckningsfabrik i vattentunnan. Trots att jag förtänksamt nog ritat all bar hud med myggstift innan jag gick hemifrån blev jag ordentligt stucken. Jag läste på myggstiftsetiketten att preparatet ska göra mig osynlig för myggen, men mina myggor kan tydligen inte läsa. Eller också var de så hungriga att de tacksamt tog emot den slottsfru som bjöds, osynlig eller ej. Det är uppåt 30 grader varmt och kvavt – åskan hängde i luften, men tycks ha seglat förbi nu i kväll.
Den nyplanterade svartbladiga flikflädern ‘Black Lace’ börjar slå ut sin första blomma, som en liten sky av vitrosa fräknar över de metalliskt glänsande mörka bladen. Effektfullt och roligt.
Blomman i knoppstadiet...
... och med fullt utslagen blomma
En ny generation vita flygare, och även en hel del nyfödda löss, har sedan söndagsutrotningen hunnit sätta bo i honungsrosen och den namnlösa skära ”marsipanrosen”. Jag sprutade dem med vattenslangen igen. Det är väl bara att ha tålamod. Det är intressant att se att de alltid föredrar just de två rosorna. De lämnar Queen Elizabeth och Stanwell Perpetual i fred, och även kanadensarna.
Etiketter flikfläder, mygg
