Syrenerna blommar hjärtskärande vackert, och aldrig har rabatterna i min lilla koloniträdgård grönskat som nu. Ogräsen har inte en chans! (Jo, i gräsmattan.) Aldrig har trädgården varit så lummig och fin. Men det blir kanske sista sommaren i mitt lilla palats. Har kontaktat mäklare idag, och om jag inte ångrar mig blir det försäljning. Vad jag kommer att sakna dem! Alla perenner, rosor, klängväxter, träd och buskar (utom den onda snöbärsbusken, ha!) och lökväxter! Jag känner dem ju så väl nu, deras vanor och ovanor. Men jag orkar inte riktigt med längre efter ett par tuffa år. När trädgården blir mer stress än längtan är det kanske dags att lämna över. På tisdag har mäklaren fått audiens hos mig. Sen får vi se. Redskapsboden har fått sitt livs städning och blivit nästan skrämmande snygg, och jag har putsat fönster och klippt häck och rensat grusgång och röjt syrenskott och planterat krukor med kryddor och sommarblommor så svetten har lackat. Lämnar jag över trädgården ska den i alla fall vara fin!
