Vädret har varit härligt – milt, lagom soligt, bra arbetsväder. Varje dag slår allt fler blommor ut i trädgården.
Igår åkte jag till Fyrislunds trädgård och shoppade växter. Det är en riktigt fin, klassisk plantskola – den enda ”riktiga” i stan sedan Rosendal försvann (även om efterträdaren Blomsterlandet faktiskt är helt OK också, i alla fall om man inte behöver fråga någon om råd). Knappt hade jag hunnit in förrän jag fick syn på ett stort, vackert exemplar av svartbladig flikfläder ”Black Lace” / ”Eva”. Hade tänkt tänka längre hur jag skulle göra med ersättningsex för den som efter vintern antingen frös ihjäl, torkade ihjäl eller gnagdes ihjäl av har-uslingar – men nu kunde jag inte låta bli, jag köpte det. 450:-! Hu! Sedan hade fördämningarna släppt, och jag köpte också en klockruta (Thalictrum rochebrunianum) (24/5: Planterade den till vänster om gillenian), en aklejruta, (Thalictrum aquilegifolium ‘Thundercloud’, purpurrosa)(24/5: Planterade den mellan vitlysingen och tidlösan – 16/8: den har tynat i rabatten – grävde upp den och satte den i soligt läge i nya runda ”rabattpuddingen”), ett gäng stäpp- och skogssalvior (‘Blaukönigin’ – mörkt blåviolett – och ‘Caradonna’ – mörkt violett – hamnade i Queen Eliz-rabatten), ett par sibiriska vallmor (Papaver nudicaule ”Gartenzwerg’ – en orange, en rosaröd), en blekgul smörboll (Trollius ‘Alabaster’) och en brudslöja.
Idag har jag planterat de sibiriska ”trädgårdsdvärgarna”, i västra sol- och grusrabatten. Måtte de fröa av sig! Brudslöjan satte jag framför Queen Elizabeth-rosen. Den lilla nävan ‘Elke’ som jag planterade där förra året flyttade jag – om det nu var den. Det var bara en liten rotstock med ett blad som syntes. Smörbollen fick en plats framför klematis ‘Propertius’ , i en rabatt som behöver nya växter. Resten av nyinköpen får vänta till helgen när jag ska få mer jord.
Sådde krasse ”Scarlet Gleam” i solbrudsrabatten och klämde i gulltörelrabatten ner några knölar av trädgårdsanemon jag fick av S. efter trädgårdsmässan. Ängsligt spanar jag efter geranium ‘Jolly Bee’ som var så underbart fin i kanten av den rabatten förra sommaren. Det är bara en som börjar komma upp. Vad har hänt med de andra två (eller om det nu var tre)? Jag börjar tro att harar har tagit upp kampen som rådjuren förlorat! Säkert är det de små svinen som gnagt sönder min svartbladiga flikfläder, en dyr efterrätt att bjuda harar på. Men jag var också otroligt korkad som varken täckte eller spände hönsnät kring flädern inför dess första vinter. Och andra mystiskt försvunna växter – kan det vara harar som har varit på dem? De två skuggbräckorna som lyfts upp ur jorden och sedan lagts tillbaka – av en kräsen och missnöjd hare? De nyplanterade anisisopsplantorna och echinaceorna i österväggsrabatten? Jag kan bara hoppas att de är lite sena och uttorkade, och kommer upp nu när det börjar bli svalare och regn är i antågande. Vattnade ordentligt gjorde jag i alla fall idag också.
Sådde sommarblommor kring Queen Elizabeth och kring lilla nya mörkröda pionen ‘Inspecteur Lavergne’ … Små vita, har redan glömt vad de hette – en helvit variant av kärleksblomster/prins Gustavs öga.
Klippte gräsmattan en gång till, trots att det bara är ett par dagar sedan sist. Det behövdes. Den var också så tuvig och ojämn efter första klippningen när gräset var så högt. Avslutade med kantklippning.
Rensade en massa ogräs igen, nu med koncentration på en liten otäck murreva (eller liknande) med försåtligt söta, lila små blommor. Den är nästan värre än smultronen på att kasta sig över rabatterna. I gräsmattan finns den överallt, men det är in i rabatterna den vill.
Till min glädje har jag sett att nya tulpaner har kommit upp sedan sist! 
Jag som ondgjorde mig så över Odla.nu-köpet. Det är fortfarande lite väl många som aldrig kom upp, särskilt retar jag mig på ”Katharine Hodgkins”-irisarna. Men de nya tulpanerna som visar sig är vackra. Och tulpanerna jag fick av T. i höstas börjar sakta veckla ut sina fyllda kjolar nu, skiftande i vitgrönt, rosa och aprikos – de kommer att bli sagolika.
Beskar den klematis jag köpte i somras, ‘Violacea’ någonting tror jag den hette. 
Det kändes grymt, men jag vet ju att det måste göras för att den ska förgrena sig. Den är liten och tanig, men jag är så nöjd med att den klarat sig, och kan gott vänta ett par år med blomningen om det är vad som behövs.
Klippte ner den torra Ghislaine de Féligonde helt. Den ser verkligen helt död ut. Ack! Men jag ska fortsätta pyssla om den ett tag till innan jag ger upp den, som sagt var.
Och till slut grävde jag ut den rabatt jag förberedde förra året då jag lade ut tidningar på gräsmattan och öste jord och kompost över. Det gick jättebra. Jag ska göra den klar i helgen då jag får jordpåfyllning, och jag antar att det blir där jag planterar den nyinköpta flikflädern. Kanske också en rosa pion? – Vad som däremot inte var lätt var att få till en bra kant mot grannens frodiga skräphörna. Jag tog en plåtkant som jag tidigare tagit bort ur andra rabatter för att de var så fula – här är det effekten som räknas – och försökte gräva/stampa ner den. Enda tillfället när jag tycker att jag borde väga minst 20 kilo till! Jag stod och hoppade på eländet för att trycka ner den i leran, medan jag klamrade mig fast i ett syrenträd som stod intill. Ändå fick jag inte ner den helt och hållet. Jag får fylla upp med jord inne i rabatten, och på andra sidan försökte jag staga med lerkokor och rikligt med grus. Det blir nog OK. På andra sidan, mot min egen trädgård, har jag en rad stora kantstenar som jag nu inte orkade gräva ner utan bara lade ut.
Kom hem och såg att klockan var halv fem, och insåg att jag inte ätit sedan frukost vid 8-tiden, om man nu inte räknar en halv påse Ahlgrens bilar – det enda som fanns att äta ute i kolonistugan. Måste skaffa proviant! Men det är härligt att vara så totalt fokuserad att man kan jobba hur länge som helst utan att märka att tiden går och utan att bli törstig eller hungrig.
Ann-Sofiero 