Backsipporna blommar, björkarna vecklar ut musöronen och igår beskar jag alltså rosorna i trädgården. Ett år ovanligt fritt från beslutsvånda beträffande graden av beskärning, eftersom de flesta rosor har frusit ner den här konstiga vintern och det bara var att kapa så gott som allt. Jag som trodde att rosorna skulle bli glada över det tjocka snötäcket och avsaknaden av barfrost i år. Men kanske somnade de för sent i höstas – tjälen gick ju aldrig i jorden – och blev desto känsligare för störningar, som alla morgonsura nattsuddare. Den skära engelska drottningen har helt klart haft ett annus horribilis, och det var bara att skära ner henne till roten. Men det är tåga i det brittiska kungahuset och hon kommer nog igen. Mer bedrövad blev jag över att sköna Helena (hybrida, honungsrosen) skulle ha tagit så illa vid sig! Hon brukar klara det mesta. Nu var det bara att klippa ner de tre meter långa lianerna i det döda äppelträdet och spara de sista två gröna decimetrarna. New Dawn likaså. Kanadensarna och Nevada verkar däremot oberörda, och den lille skotten (Stanwell Perpetual) ger sig inte i första taget. Men annars ser det ledsamt ut.
Gödslade också gräsmattan med fjolårets mineralgödsel. Och konstaterade belåtet att tulpanerna fortfarande står oätna. Bara de botaniska har dock börjat blomma.
I alla fall anlade jag helt spontant en ny skuggrabatt. Jag hämtade ett par lass kompost från den gemensamma kompostlimpan och orkade inte göra mer åt det sista än att tömma det över den allt skalligare jordsnutten mellan kompostbingarna, i syrenernas skugga. Där har hallon tidigare tynat i skuggan innan de emigrerade ut i gräsmattan där jag sedermera mejade ner dem. Jag grävde nu bort de sista hallonskotten och rafsade bort lite smultron, och bestämde mig för att det skulle få bli en liten skuggrabatt av detta.
Idag har jag alltså shoppat. (Ja, jag vet att jag ju inte skulle!) Ganska behärskat, dock.
Senare ska jag skaffa lökar och kaukasisk förgätmigej ‘Jack Frost’ eller annan mer formstark vitbrokig perenn till kanten, men det får vänta. – Förutom perennerna hamstrade jag ett par burkar RåOdör (tack för varningen om att produkten upphör, Ulla!) och köpte ett par armbågslånga kraftiga rosenhandskar, ett par tunna handskar för finlir och en bredbrättad hatt (allt från GardenGirl), en liten säck Chrysan och, sist och minst, en påse dillfrö på såband. Det ekar tomt i plånboken, men jag är nöjd, nöjd, nöjd!